Två experter fanns i studion för att reda ut vad man måste tänka på innan man tar det stora steget: Carina Paulsen från Arbetsförmedlingen och företagarekonomen Ingela Hemming från SEB. Det är mycket som skiljer mellan att driva ett företag och att vara anställd och mycket man måste tänka på. Bland annat konstaterar dessa experter att det krävs mod, uthållighet och kompetens för att starta ett företag.

Det vore bra om ansvariga i regering och riksdag ville börja intressera sig för vad det innebär att starta och driva små företag, enskilda firmor. Och börja underlätta för de människor som är beredda att satsa alla sina pengar och all sin tid för att arbeta i sina små företag och försörja sig själva och, kanske så småningom, våga utvidga och anställa människor i verksamheten.

Marianne Bergström, skattejurist hos Skattebetalarna.

Efter att ha sett partiledardebatten på TVs  Agenda den 31 januari påmindes jag om ett möte jag hade med några av våra medlemmar nyligen.

Vi svenskar har under några år successivt myndigförklarats, vi har fått förtroendet, genom bland annat jobbskatteavdraget, att handskas med en större del av våra hårt förvärvade inkomster.

Så får jag besök av ett par som vill ha hjälp att planera för plan B, flytta ut ur Sverige. Mannen, som är en lyckosam företagare och som givit rikliga bidrag till den svenska välfärden börjar planeringen inför sin pensionering.

Lugnt och sansat förklarar de för mig att om det blir maktskifte i september och en återgång till ökade skattebördor, jakt på lyckade företagare, införande av förmögenhetsskatt m.m. så orkar de inte stanna kvar här, det har de haft nog av.

Vi går igenom de alternativ som är intressanta för en utlandsflytt. De kommer i god tid före valet att vara klara med sin plan B. Men helst av allt vill de stanna kvar i Sverige. Mötet väcker ett vemod som sitter i länge. Hur många känner som detta par?

Marianne Bergström har bland annat skrivit boken Rätt skatt vid arbete och bosättning utomlands tillsammans med Elisabeth Sjödén.

Jesper Svensson / Skatteverket

Som handläggare på Skatteverkets företagskontor är jag van vid att möta egenföretagares häpna blickar när de inser hur mycket skatt de måste betala. Företagare beskattas inte hårdare än andra, men de måste betala in alla skatter själva vilket gör tyngden av skattebördan mer påtaglig än för anställda.

Ibland kan emellertid häpnaden inför skattebördan även drabba en skattehandläggare. Vilket kan illustreras av denna högst verkliga, men något kamouflerade, historia.

Karin har en relativt god inkomst. Hon närmar sig pensionen och funderar på att starta konsultfirma för att kunna ta uppdrag vid sidan av sin anställning. Förhoppningsvis ska intäkterna från firman kunna ge lite guldkant åt den framtida tillvaron som pensionär.

Det första året blir det nog inga större intäkter i firman, tänker Karin. Hon skickar in papperen till Skatteverket och anger att hon nog kommer att fakturera 40.000 kronor.

Efter några veckor kommer ett brev från Skatteverket. Karins firma har registrerats, hon har fått F-skattsedel och därmed också besked om sin preliminärskatt. När Karin läser skattebeskedet blir hon - just det: häpen. Skatteverket anser att Karin ska betala 3.167 kronor i preliminärskatt varje månad. På ett år blir det 38.004 kronor - på en fakturering om 40.000 kronor!

Något måste ha blivit fel, tänker Karin, och kontaktar Skatteverket. Handläggaren som svarar blir häpen även han. 38.004 kronor i skatt på en inkomst om 40.000 - det är ju 95 procent. Rätt saftigt, även med svenska mått mätt. Men handläggaren räknar och räknar och till slut får Karin veta att inget blivit fel. Allt är som det ska.

På de 40.000 fakturerade kronorna ska Karin betala 29,71 procent i egenavgifter (11.884 kronor). Sen ska hon betala vanlig löneskatt på vinsten. Eftersom Karin har marginalskatt, cirka 40 procent, blir det 16.120 kronor. På grund av den låga omsättningen har Karin valt att redovisa momsen i inkomstdeklarationen. Det innebär att momsen, 25 procent på det fakturerade beloppet, räknas med i preliminärskatten. Totalt ska Karin alltså betala 11.884 + 16.120 + 10.000 = 38 004 kronor i skatt. Av det fakturerade beloppet blev det alltså bara 1.996 kronor kvar.

Skattehandläggaren försöker lugna Karin genom att berätta att de där 10.000 kronorna i momspengar ska hon ju lägga till på fakturan så hennes kund får betala 50.000. Så det blir egentligen ingen kostnad för henne.

Jovisst, säger Karin, men jag vet ju inte när jag kan fakturera. Det kanske dröjer fram till hösten, och då måste jag ligga ute med momspengarna under tiden. Och så funderar hon på om det är värt att starta det där företaget för 1.996 kronor.

© egenforetagarna.se

Ja, men egenföretagare har ju ingen riktig arbetslöshetskassa! Och är de med i en sådan så måste de lägga ner sin verksamhet för att få någon ersättning. De måste alltså göra sig av med sin försörjningsmöjlighet, sin lilla enskilda firma, för att få en futtigt låg sjukpenning och en futtigt låg a-kasseersättning bara för att de råkar bli sjuka! Och dessutom, samtidigt, söka jobb under sin sjukperiod!

Anna-Stina Nordmark Nilsson påpekar också just detta i sin artikel det sanslösa i att: “Problemet är att reglerna är anpassade för anställda och inte för egenföretagare. För en företagare blir effekten att denne måste göra sig av med företaget för att få a-kassa. Företagaren måste alltså lägga ned det eller sälja det”.

Egenföretagare, dessa strävsamma, hårt arbetande människor som varken har råd att ta semester mer än någon ynka vecka då och då (ofta inte ens varje år) och som inte får sjukpenning på samma grunder som anställda utan beräknad på sin nettoinkomst som det sedan dras skatt ifrån en gång till; dessa människor ska nu också tvingas göra sig av med sin försörjning helt och hållet när de blir sjuka!

Detta system är sjukt. Sjukt och gravt orättvist.

“Företagarna påpekade redan på förslagsstadiet att de nya sjukreglerna kommer att leda till att egenföretagare kan komma att tvingas göra sig av med sina företag”, påpekar Anna-Stina Nordmark Nilsson i sin artikel.

Trots detta klubbades förslaget igenom i riksdagen! Finns det ingen enda egenföretagare i Sveriges riksdag? Eller finns det kanske en eller två som ingen lyssnar på? Regering och riksdag har återigen nonchalerat egenföretagarna. Löftena från den nu sittande regeringen före valet om att man skulle ta sig an och titta på just denna kategori arbetande och skattebetalande människor visade sig vara bara snömos. Alliansens löften var inte vatten värda! Det glömmer nog inte egenföretagarna vid nästa val. Och de är i alla fall omkring hundratusen.